# Lekplats på förskolan: krav, ansvar och rutiner som håller

> **Kort svar:** En förskolegård används av samma barn varje dag, i alla väder, hela året. Det gör slitaget högt och kontrollbehovet tätare än på en bostadsgård: visuell kontroll bör göras dagligen eller veckovis, funktionsbesiktning närmare en månad än tre, och den årliga huvudbesiktningen som vanligt. Ansvaret ligger hos den som äger redskapen – huvudmannen – även när personalen utför ronderna.

Kategori: Ansvar och regler · Publicerad: 2026-08-02 · Uppdaterad: 2026-08-02 · Författare: Lekko-redaktionen (Lekko) · Kanonisk adress: https://lekko.tech/se/blogg/lekplats-pa-forskolan-krav-och-rutiner

Ingen lekplats används så hårt som en förskolegård. Samma barn, varje dag, i alla väder, året runt – och till skillnad från en bostadsgård är den bemannad av vuxna som ser den varje förmiddag. Båda delarna spelar roll: slitaget är högre, men förutsättningarna att upptäcka det i tid är också bättre än någon annanstans.

## Vem äger, och vem kontrollerar?

De två frågorna har ofta olika svar, och det är där oredan uppstår. Redskapen ägs av huvudmannen eller av fastighetsägaren; ronderna går personalen. Ansvaret för att redskapen är säkra följer ägandet, men den som faktiskt ser gården varje dag är personalen.

Det fungerar bra så länge en sak är utskriven: vem som tar emot en anmärkning och vem som beslutar om åtgärd. En pedagog som noterar en trasig gungkedja ska veta exakt vart noteringen går och vem som svarar. Utan det ledet blir fynd till samtal i personalrummet i stället för till åtgärder med datum.

**Tre saker som bör stå skrivet**

- **Vem äger redskapen** – huvudman, kommun eller fastighetsägare.
- **Vem går ronden, och hur ofta** – med namn och intervall, inte «personalen vid behov».
- **Vart en anmärkning går, och vem beslutar** – ett namn och en väg, gärna med en tidsgräns för A-fel.

## Intervall på en gård som används varje dag

SS-EN 1176-7 sätter intervallen efter användning, och en förskolegård ligger i den övre delen av skalan. Det talar för tätare visuell kontroll och en funktionsbesiktning som ligger närmare en månad än tre.

**Ett rimligt utgångsläge för en förskolegård**

| Nivå | Intervall | Vem |
| --- | --- | --- |
| Visuell kontroll | Dagligen till veckovis | Personalen |
| Funktionsbesiktning | Var till varannan månad | Vaktmästare eller entreprenör |
| Årlig huvudbesiktning | Var tolfte månad | Certifierad besiktningsman |

Den dagliga varianten behöver inte vara en formell rond. Ett par minuter innan barnen går ut – en blick över ytan efter glas och skräp, en snabb titt på gungor och rutschkana – täcker det den visuella kontrollen är till för. Det som gör den till dokumentation är att den noteras, inte att den tar lång tid.

## Det som är särskilt för en förskolegård

- **Snören och band.** Huvor med snören, halsband och långa vantsnören fastnar i redskap. Det är den risk som kombinerar högst allvarlighetsgrad med lägst synlighet.
- **Fastklämning av huvud och hals.** Öppningar mellan 89 och 230 mm är farliga just för de minsta. Kontrollera dem särskilt när något har byggts om eller lagats.
- **Vinterförhållanden.** Snö höjer marknivån och sänker den fria fallhöjden, men is under snön tar bort dämpningen. Fallunderlagets djup ska mätas när snön är borta, inte bedömas genom den.
- **Egenbyggda tillägg.** Däck, kojor och plank som personal eller föräldrar byggt är lekredskap i standardens mening, och kontrolleras som sådana.
- **Åldersblandning.** Redskap dimensionerade för äldre barn används av de yngsta om de står på samma gård.

## Dokumentationen som faktiskt håller

Förskolan har en fördel här: rutinen finns redan. Det som saknas är oftast inte kontrollerna utan spåret efter dem. En anteckning per rond, med datum, namn och vad som hittades, förvandlar en vana till dokumentation.

Och personalomsättning är det starkaste argumentet för att skriva ner det. Kunskapen om att «den där gungan behöver ses över på våren» är verklig och värdefull, och den försvinner den dag personen slutar om den bara finns i huvudet. Se [vad dokumentationen bör innehålla](https://lekko.tech/se/blogg/dokumentation-av-lekplatskontroll).

> En avstängning på en förskolegård måste vara fysisk. Barn respekterar inte ett snöre, och personal kan inte bevaka ett redskap hela utevistelsen. Är felet ett A-fel ska redskapet göras omöjligt att använda, eller tas bort.

## Frågor och svar

### Kan personalen göra funktionsbesiktningen?

Ja, om de får tiden och en checklista att gå efter. Funktionsbesiktningen kräver ingen certifiering – den kräver att man tittar på slitage, stabilitet och infästningar med lite mer tid än en daglig rond. Det är den årliga huvudbesiktningen som normalt görs av en certifierad besiktningsman.

### Vad gör vi med redskap som föräldrar har byggt?

Behandla dem som lekredskap, för det är vad de är. De omfattas av samma krav på fri fallhöjd, fallutrymme och fastklämningsrisker som ett inköpt redskap. Går de inte att bedöma mot SS-EN 1176 är det ett skäl att antingen bygga om dem eller ta bort dem.

### Hur hanterar vi snö och is?

Notera i loggen att underlaget inte kunde bedömas, och mät djupet när snön är borta. Snö som packats till is under ett redskap är en risk i sig: den höjer ytan men dämpar inte. Under vintern ligger tyngdpunkten på halka, istappar och att fallutrymmet är fritt från plogvallar.

### Vem betalar för åtgärderna?

Den som äger redskapen, vilket ofta är huvudmannen eller fastighetsägaren och inte förskolan själv. Det är precis därför vägen från anmärkning till beslut bör vara utskriven i förväg – en A-anmärkning får inte fastna i en budgetfråga medan redskapet står kvar i bruk.

## Källor

- [SS-EN 1176 Lekredskap och stötdämpande underlag (SIS)](https://www.sis.se/sok/?q=SS-EN%201176)
- [SS-EN 1176-7 Vägledning för installation, kontroll, underhåll och drift (SIS)](https://www.sis.se/sok/?q=SS-EN%201176-7)
- [SS-EN 1177 Stötdämpande underlag för lekplatser (SIS)](https://www.sis.se/sok/?q=SS-EN%201177)

---

Den här artikeln är publicerad av Lekko – https://lekko.tech/se/blogg/lekplats-pa-forskolan-krav-och-rutiner