# Lekplats på förskolan: huvudman, fastighetsägare och rutinerna på gården

> **Kort svar:** På en förskola ligger ansvaret för lekplatsen hos den som äger gården och redskapen: kommunen eller dess fastighetsbolag för en kommunal förskola, fastighetsägaren eller den fristående huvudmannen för en fristående. Personalen går ronderna, men beslut och pengar ligger hos ägaren. En förskolegård används av samma barn varje dag, så den visuella kontrollen bör göras dagligen eller veckovis och funktionsbesiktningen närmare en månad än tre, medan den årliga huvudbesiktningen görs av en certifierad besiktningsman som vanligt.

Kategori: Ansvar och regler · Publicerad: 2026-08-02 · Uppdaterad: 2026-09-19 · Författare: August (Lekko) · Kanonisk adress: https://lekko.tech/se/blogg/lekplats-pa-forskolan-krav-och-rutiner

Sveriges förskolor drivs av kommuner och av fristående huvudmän, och gården barnen leker på ägs ofta av någon tredje: kommunens fastighetskontor eller lokalbolag, en privat fastighetsägare, ett bostadsbolag. Det är den uppdelningen som gör förskolans lekplats svårare än en bostadsgårds, inte redskapen. Ett sprucket gungsäte hittas av en barnskötare klockan halv nio. Frågan är vem som får veta det klockan nio och vem som betalar klockan tio.

## Tre roller: huvudman, fastighetsägare och personal

Skollagen lägger ansvaret för verksamheten på **huvudmannen**: kommunen för en kommunal förskola, ett bolag, en förening eller en stiftelse för en fristående. Plan- och bygglagen lägger ansvaret för att lekplatsen underhålls så att risken för olycksfall begränsas på **den som äger tomten** (8 kap. 15 §). Och rektorn leder det dagliga arbetet, med personal som ser gården varje förmiddag. På en kommunal förskola är huvudman och fastighetsägare ofta samma kommun men två olika förvaltningar; på en fristående förskola i hyrda lokaler är de två olika juridiska personer med ett hyresavtal emellan.

**Vem gör vad på förskolegården**

| Roll | Ansvarar för | Typiskt |
| --- | --- | --- |
| Fastighetsägaren | Att lekplatsen underhålls och redskapen är säkra; beställer och betalar åtgärder | Kommunens lokalförvaltning eller fastighetsbolag, en privat fastighetsägare |
| Huvudmannen | Verksamheten och barnens säkerhet i den; ställer krav på fastighetsägaren via avtal | Kommunens förskoleförvaltning, eller bolaget bakom en fristående förskola |
| Rektorn | Att rutinen finns och följs på den egna förskolan, och att A-fel spärras direkt | Rektor eller förskolechef med ansvar för flera enheter |
| Personalen | Den dagliga visuella kontrollen och att fynd rapporteras | Förskollärare och barnskötare, morgonrundan innan barnen går ut |
| Certifierad besiktningsman | Den årliga huvudbesiktningen med protokoll | Upphandlad av kommunen för alla förskolor, eller bokad av fastighetsägaren |

**Tre saker som bör stå skrivet, gärna i hyresavtalet**

- **Vem äger redskapen och underlaget.** Det som hyresgästen köpt in själv, kojor och sandlådor, är ofta huvudmannens.
- **Vem går vilken rond, hur ofta, och var loggen finns.** Namn på funktion, inte «personalen vid behov».
- **Vart en anmärkning går och hur snabbt ett A-fel spärras.** Rektorn ska kunna spärra ett redskap samma förmiddag utan att invänta fastighetsägaren.

## Friyta: kravet som gäller just förskolor och skolor

Ett krav gäller förskolor och skolor särskilt. När en tomt bebyggs med lokaler för förskola, skola eller fritidshem ska det enligt plan- och bygglagen finnas **tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse** (8 kap. 9 §), och Boverket har allmänna råd om hur friytan bör bedömas. Kravet prövas när något byggs eller ändras, och det är kommunens byggnadsnämnd som bevakar det. För en befintlig förskola är poängen en annan: det är friytan lekredskapen står på, och det som står där ska vara säkert att använda.

## Så tätt behöver gården kontrolleras

**Tidslinje med tre steg: visuell kontroll varje morgon av personalen, funktionsbesiktning varje månad av vaktmästare eller fastighetsskötare, och årlig huvudbesiktning en gång om året av en certifierad besiktningsman.**

- Visuell kontroll (Varje morgon, eller minst varje vecka): Personalen, innan barnen går ut. Glas, skräp, trasiga delar, gropar i sanden, grindar.
- Funktionsbesiktning (Varje månad): Vaktmästare eller fastighetsskötare. Infästningar, stabilitet, slitage, underlagets djup.
- Årlig huvudbesiktning (En gång om året): Certifierad besiktningsman, gärna under sommaren när färre barn är på plats.

*Kontrollnivåerna i SS-EN 1176-7 anpassade till en förskolegård, där samma barn använder redskapen varje dag. Intervallen ligger i den täta änden av standardens spann.*

Morgonrundan behöver inte vara en formell rond. Ett par minuter innan barnen går ut, en blick över sanden efter glas och skräp, en snabb titt på gungor, rutschkana och grindar, täcker det den visuella kontrollen är till för. Det som gör den till dokumentation är att den noteras med datum och namn, inte att den tar lång tid. Förskolan har en fördel andra ägare saknar: rutinen finns redan, det som saknas är oftast spåret efter den.

## Riskerna som är särskilda för de yngsta

- **Snören och huvor.** Halsband, huvsnören och långa vantsnören fastnar i redskap, och det är den risk som kombinerar högst allvarlighet med lägst synlighet. Det hör till personalens vardag mer än till ronden, men öppningar där snören kan fastna hör till ronden.
- **Öppningar mellan 89 och 230 mm.** Kan fånga huvud och hals på små barn. Kontrollera dem särskilt efter att något byggts om eller lagats.
- **Grindar och staket.** Grinden ska stänga och gå att låsa, och gångjärnssidan ska inte kunna klämma fingrar. En grind som står öppen är en risk även om alla redskap är hela.
- **Cyklar, vagnar och lådor i fallutrymmet.** Förskolegårdar är fulla av saker som flyttas varje dag; det som står under gungan när barnen går ut är ett fynd.
- **Solvarm metall.** En rutschkana i metall i söderläge kan ge brännskador en julidag. Placering och skugga är en punkt vid huvudbesiktningen, en känsla med handen är en punkt varje sommarmorgon.
- **Åldersblandning.** Redskap dimensionerade för femåringar används av ettåringar om de står på samma gård.

## Egenbyggt, skänkt och det som följde med lokalen

Kojor av lastpallar, däck i sanden, ett plank som en förälder byggde på en städdag: allt det är lekredskap i standardens mening och kontrolleras som sådana, med samma krav på fri fallhöjd, fallutrymme och öppningar. Går de inte att bedöma mot SS-EN 1176 är det ett skäl att bygga om dem eller ta bort dem. Samma sak gäller det som stod på gården när förskolan flyttade in och som ingen vet vem som äger: skriv upp det i förteckningen, och avgör ägarfrågan med fastighetsägaren innan något går sönder.

## När något går sönder: vägen från gården till beslut

**Fem rutor i följd: personalen hittar felet, rektorn spärrar redskapet och anmäler, fastighetsägaren beslutar och beställer, åtgärden utförs, och loggen stängs så att huvudmannen ser det.**

- 1. Personalen hittar: På morgonrundan, med foto
- 2. Rektorn spärrar och anmäler: A-fel spärras fysiskt samma förmiddag
- 3. Fastighetsägaren beslutar: Reparation, byte eller borttagning, och pengarna
- 4. Åtgärden utförs: Vaktmästare, entreprenör eller leverantör
- 5. Loggen stängs: Datum, foto, och huvudmannen ser att det är klart

*Vägen för en anmärkning på en förskola, från fyndet på morgonen till ett avslut huvudmannen kan se. Det som avgör om den fungerar är att rektorn kan spärra ett redskap utan att vänta på fastighetsägaren.*

En avstängning på en förskolegård måste vara fysisk. Barn respekterar inte ett snöre, och personal kan inte bevaka ett redskap hela utevistelsen. Är felet ett A-fel ska redskapet göras omöjligt att använda, eller tas bort tills det är lagat. Och en A-anmärkning får inte fastna i en budgetfråga mellan huvudman och fastighetsägare medan redskapet står kvar i bruk; det är just därför vägen ovan bör vara skriven i förväg.

> Personalomsättning är det starkaste argumentet för att skriva ner rutinen. Kunskapen om att «den där gungan brukar behöva ses över på våren» är verklig och värdefull, och försvinner den dag personen slutar om den bara finns i huvudet. Se [guiden om dokumentation](https://lekko.tech/se/blogg/dokumentation-av-lekplatskontroll).

## Frågor och svar

### Vem ansvarar för lekplatsen på en kommunal förskola?

Kommunen, men ofta genom två olika förvaltningar: den som äger fastigheten svarar för att lekplatsen underhålls och redskapen är säkra, och den som driver förskolan svarar för verksamheten och för att fynd rapporteras. Rektorn ser till att rutinen följs på den egna förskolan. Vem som beställer och betalar åtgärder bör stå i den interna överenskommelsen mellan förvaltningarna.

### Gäller samma krav för en fristående förskola?

Ja. Plan- och bygglagens underhållskrav riktar sig till fastighetsägaren oavsett vem som driver förskolan, och SS-EN 1176 gör ingen skillnad på huvudmän. Det som skiljer är att en fristående förskola i hyrda lokaler har en hyresvärd att förhandla med, och då bör ansvaret för lekplatsen stå i hyresavtalet.

### Hur ofta ska förskolans lekredskap besiktigas?

Huvudbesiktningen en gång om året av en certifierad besiktningsman, som på alla lekplatser. Det som skiljer förskolan är de andra två nivåerna: visuell kontroll varje morgon eller minst varje vecka, och funktionsbesiktning varje månad snarare än varje kvartal, eftersom samma barn använder redskapen varje dag året runt.

### Får personalen göra funktionsbesiktningen?

Ja, om de får tiden och en checklista. Funktionsbesiktningen kräver ingen certifiering, bara att någon tar i redskapen, kontrollerar infästningar och stabilitet och mäter underlaget. Ofta är det vaktmästaren eller fastighetsskötaren som gör det, med personalen som rapportör. Det är huvudbesiktningen som kräver en certifierad besiktningsman.

### Vad gäller för kojor och redskap som föräldrar byggt?

De är lekredskap och omfattas av samma krav på fri fallhöjd, fallutrymme och öppningar som ett inköpt redskap. Skriv upp dem i förteckningen, kontrollera dem på ronden, och låt besiktningsmannen bedöma dem vid huvudbesiktningen. Går de inte att bedöma mot SS-EN 1176 är det ett skäl att bygga om eller ta bort dem.

## Källor

- [Skollag (2010:800) (Sveriges riksdag)](https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800/)
- [Plan- och bygglag (2010:900) (Sveriges riksdag)](https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan-och-bygglag-2010900_sfs-2010-900/)
- [Boverket: Friyta för lek och utevistelse för förskolor och skolor (PBL kunskapsbanken)](https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/krav-pa-byggnadsverk-tomter-mm/krav-pa-tomter/friyta-for-lek-och-utevistelse-for-forskolor-och-skolor/)
- [SS-EN 1176-7 Vägledning för installation, kontroll, underhåll och drift (SIS)](https://www.sis.se/sok/?q=SS-EN%201176-7)
- [SS-EN 1176 Lekredskap och stötdämpande underlag (SIS)](https://www.sis.se/sok/?q=SS-EN%201176)
- [Regler för lekplatser och lekredskap (Konsumentverket, Boverket och SKR)](https://publikationer.konsumentverket.se/produkter-och-tjanster/sport-fritid-och-skyddsutrustning/regler-for-lekplatser-och-lekredskap)

---

Den här artikeln är publicerad av Lekko – https://lekko.tech/se/blogg/lekplats-pa-forskolan-krav-och-rutiner